En hälsning till alla mina/våra läsare del 2

Detta blir ett inlägg som jag känner att jag måste skriva för att kunna bemöta en del kommentarer angående min blogg. Det hade varit uppskattat om dessa personer hade lämnat en maila dress och inte varit anonyma, för då hade jag haft möjlighet att svara dem enskilt och det hade blivit mer privat. Men nu blir det så här istället, och det får gå bra. Jag vill börja med dig socionomstuderande : Först undrar jag om du läst hela min blogg ? För vad vi hela tiden har framhållit är att vi aldrig har sagt någonting om att socialen har agerat , utan det är på sättet det har agerat som är under all kritik. Tro mig, vi kan allt det här med BBIC. Efter allt vi varit med om så har vi både läst på och fått det förklarat för oss. Det som däremot inte är riktigt sant är att det måste gå till på detta viset som det gjorde. Vi har fått förfrågan från socialtjänsten i efterhand, och dom undrade hur vi hade velat att det skulle gått till. Det finns även intern kritik på hur vårt fall har sköts. Som tur är så finns det inte bara en mall att gå efter. Men det verkar vara upp till vilken socialtjänst och utredare det handlar om som sätter ribban. Vi har fått höra att Halmstad socialförvaltning tillhör en av Sveriges värsta myndigheter, och det kommer från en väldigt tillförlitlig källa. Halland är tydligen ett av det län i Sverige där det tillämpas flest LVU. Och det har nog inte med att göra att halläningar skulle vara mer våldsbenägna. Barnets behov i centrum, ja.........vilket skitsnack !!!! Vi var en hel familj innan detta hände , en hel 4 årig flicka utan några som helst symptom på vad hon i dag har fått. Hmmmmm, barnets behov i centrum var det, ja ....du får ursäkta mig men jag mår faktiskt illa !!!! Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Det enda socialtjänsten har gjort mot vårt barn är en misshandel utan dess like , och där satte man fan i mej inte barnets behov i centrum. Vad det gäller Alva då 2,5 månad, så har flera ledande experter i både England och USA , (dessa är neuropatologer och neuroradiologer som har forskat i flera år inom detta område,) uttalat sig om att det sannolikt kan handla om en förlossningsskada,och det har även vissa svenska läkare gjort. Det har aldrig funnits bevis, utan bara spekulationer på vad barnen har drabbats av. Tycker du då att det är skäligt att gå in med sådan kraft och splittra och fördärva livet för en småbarnsfamilj? Som då är oskyldig till anklagelserna. Där även socialtjänsten har riskerat barnets bästa och även förstört en 4 årig flickas liv? Frågan du ställer är om :jag tycker att det varit lika hemskt om en bebis hade blivit misshandlad och socialen inte hade agerat,är faktiskt absurd. Är det någon normal människa som verkligen tycker det är dåligt att socialtjänsten ingriper då ? Snälla , det är väl klart att de ska ingripa !!! Lika illa som att socialtjänsten missar sådana fall , är det när socialtjänsten missar åt andra hållet också.För det är bara vi , i vår familj som blivit drabbade som vet hur det känns och hur det fördärvat en del för resten av vårt liv. Så snälla , jag undanber mig sådana kommentarer. Jag vill att DU vänder på det nu. Om det hade gällt dig, och dina barn, din underbara familj, ja försök åtminstonne att sätta dig in i situationen. Du söker läkarvård för ditt barn som du är utom dig av oro för, och det hela slutar med att barnen tas i från dig. Du/ni är oskyldiga till anklagelserna , för det finns inte för er att man behandlar barn , eller någon alls för den delen så. Socialtjänsten påstår motsatsen och vägrar se till några andra förklaringar. Du är utan dina barn i 7 veckor, veckor i fullständig chock och förtvivlan. Du kan bara se på när ditt ena barn, bryts ner av socialtjänstens behandling. Tycker du ändå att det alltid ska gå till som du beskriver det, att men får utreda i efterhand vad som var sant eller inte ? I efterhand, då en familj är slagen i spillror ? Ja, en utredning skulle absolut göras, men inte på detta viset. När till och med vissa läkare var illa berörda av socialtjänsten agerande, att man tog barnen på stående fot , utan att veta mer än man visste. De menade på att vad de var vana vid, var att socialtjänsten kom ner för samtal med föräldrarna. För att utreda och förhöra sig om vad som hänt. Dessa läkare hade aldrig förr varit med om att socialen betett sig på detta viset. Läkarna måste anmäla vid minsta lilla misstanke, men när även de anser att omhändertagandet gått alldeles förhastat till, då kanske det ligger något i det. Vi menar att socialtjänsten absolut skulle agera, för de måste de göra vid en anmälan. Men man kunde gått in med en lite mer försiktig ton, pratat med oss och utrett och tagit reda på sanningen under tiden och agerat mänskligt. Då hade de inte skadat oss så som de gjorde. Du säger att utredningen är till för barnen och inte föräldrarna ? Men om det då står direkta felaktigheter om vad barnen har haft för "skador" mm , då måste man väl som förälder protestera, då det handlar om att socialen ifråga sätter hur vi är som föräldrar och att man dömer oss på rena spekulationer och felaktigheter. För hur det än slutar, så är det ju oss som föräldrar det drabbar. Det märks att du är studerande då du är på hugget och verkar brinna för ditt yrke, och det är bra. Men jag ber dig ändå att i bland stanna upp, och inte bli förblindad och dra alla över en kam . För i bland så finns där familjer som faktiskt inte är skyldiga. Jag hoppas då att du istället kan agera med en mera mänsklig anda, inte vara dömande,vara ödmjuk även mot föräldrar , inte bara mot barnen. Absolut att man ska sätta barnens behov i centrum, men kanske även i bland föräldrarnas behov i centrum. Det är en lite obehaglig och kylig ton du använder dig utav i din kommentar då det gäller att det är upp till oss själva att söka stöd.Det är inte heller sant , då det finns kuratorer och personer på socialtjänsten som påstår något helt annat. Jag hoppas av hela mitt hjärta att du inte blir en sådan socialsekreterare som du skriver att du inte vill bli. Men jag kan inte låta bli att ana en viss attityd från dig, som vi hört så många gånger förut av våra socialsekreterare, en attityd som tyvärr verkar genomsyra många människor som arbetar på en socialförvaltning. Och det är ingen trevlig attityd. Jag önskar dig all lycka med ditt yrkesval som är väl så viktigt då ni verkligen ingriper och hjälper barn som är utsatta. Jag ber dig ändå att minnas vår historia och vårt öde.Ta det med dig , då du ska börja arbeta som socialsekreterare, och stanna i bland upp och tro inte att alla föräldrar är skyldiga och onda mot sina barn, för uppenbarligen finns där de som blir oskyldigt anklagade. Nu vill jag svara Katarina som kommenterade i "Att döma någon som inte är dömd" Du hade jobbat inom socialtjänsten sa du. Och du hade en del undringar som jag ska försöka svara på: Du undrade vilka skador barnen hade ? Svar: Skador är ett begrepp som socialtjänsten använt sig flitigt utav. Ingen annan har pratat om barnens skador med oss, förutom de. Det är väldigt svårt att förklara för en icke medicinare, men om du fortsätter att läsa bloggen så kommer Jörgen att försöka ge några olika förklaringar. Det är säkert sant att det är så som du skriver att det inte är så vanligt att 2,5 månaders bebisar har några skador överhuvudtaget. Nu är det ju också så, att det beror på vad de kommer sig utav-förlossningsskada är en möjlig förklaring. Du skriver att du VET att soc inte går in för att stjälpa familjer.Vi önskar att det verkligen var så på alla förvaltningar. Men tyvärr så har inte vi den erfarenheten. Vad tycker du själv, då du läst min blogg om hur vi blivit behandlade? Du tycker även att det är olyckligt att det ständigt målas upp en bild av att socialtjänsten beter sig illa. Tyvärr så är det väl så att det inte är en bild man behöver måla upp, för det sköter socialtjänsten själva. Det är ju inte så att de blir kritiserade utan anledning. Ofta läser vi om fall där socialen aldrig har ingripit och barn har farit fruktansvärt illa. Det har gått år efter år och inget har hänt trots att skola , dagis, och allmänheten slagit larm. Där har barn verkligen levt i misär och under fruktansvärda förhållanden.Vi kan inte låta bli att tycka som vi gör, då man "missar" sådana fall och istället lägger allt krut på en familj som vår, där det är så uppenbart på ett tidigt stadie i utredningen att våra barn aldrig farit illa, blivit misshandlade mm. Jag tänker aldrig någonsin be om ursäkt för mina åsikter om socialtjänsten, efter vad de utsatt vår familj för. Naturligtvis så ingriper soc även när det behövs, men det anser inte jag att de ska bli uppmärksammade för utan det viktiga är att barnen blir uppmärksammade.För det är en självklarhet och alla barns rättigheter som far illa. ALLTID !!!!! Jag har varit i kontakt med media vid ett flertal gånger, och personer som arbetar på ett visst upplysande tv-program har sagt att de skulle kunna ha en hel programserie som bara handlar om socialtjänstens agerande eller icke agerande. Då anser i alla fall jag att något är allvarligt fel inom socialtjänsten i vårt land. Ja, det finns mindre lämpade inom socialtjänsten som i andra yrken, som du säger. Skillnaden är den, att som en mindre lämpad socialsekreterare får det förödande konsekvenser för de som drabbas, de kan fördärva deras liv. Jag som arbetar som frisör kan också vara mindre lämpad , med konsekvenser som ett otrevligt bemötande= kunden kommer aldrig tillbaka. Inte ha tillräcklig kunskap inom mitt yrke och felbehandla en kund, håret för kort, felfärgat , gått av mm. Allt detta är ju väldigt tråkigt om det händer, och går oftast att göra något åt, göra bättre. Jag tror knappast att jag fördärvat den kundens liv. Så , ja jag tror du förstår vad jag menar, om vi bara ska göra en liten jämförelse var det är viktigast att det finns kompetenta människor på rätt plats. Jag blir glad när jag läser och förstår att du inte är den typ av socialsekreterare som jag skriver om , och att det finns bra människor inom socialtjänsten , för det vet jag också att det gör, vi har ändå träffat några stycken. Nej, det fanns aldrig något alternativ till ett familjehem. Vi frågade ändå om vi inte kunde ha någon hemma hos oss, som kom på oanmälda besök för Ellas räkning.Men fick till svar att det inte fungerade så, då de inte kunde bevaka oss på natten om vi skulle misshandla henne då. Om du läst hela bloggen nu , så vet du vilka skälen var för LVU. Du sa att det krävs mycket för att gå in med ett LVU. Jag tror som sagt att det är lite olika från kommun till kommun. Tack för att du läser bloggen och tar dig tid att kommentera. Jag/Vi vill även tacka än en gång nu när jag tar chansen , ALLA underbara människor som stöttar oss genom att kommentera på bloggen. Det betyder mycket för oss.Det är helt fantastiskt att det finns människor som vi inte känner som ger så mycket stöd till oss. Många undrar om vi polisanmält mm , och om vi kontaktat media . Det kommer i senare inlägg . Fortsätt att läsa , jag vet att texten är jobbig att läsa, men får inte riktigt till det med mellanrummen.Försök att stå ut, och än en gång TUSEN TACK ALLA !!!!!

Kommentarer
Postat av: Martina

Hej, igen!

Bra skrivet! Deras kommentaren kan ni vara utan. Det räcker med LITE ödmjukhet och ev att själv vara förälder för att förstå, nåja- ana, den SMÄRTA som ni utsatts för! Alla i familjen. .Du som studerar behöver verkligen öppna ögonen, du KAN inte jobba med detta om du inte ser människorna! Ingen, jag lovar, ingen är ett papper, ett ärendenummer eller en anledning till maktmissbruk.

Bra att ni står upp emot makten, Malin!!

Ps. Låt inte deras dumma kommentaren riva upp såren. De är inte värda det..

2011-06-09 @ 00:39:29
Postat av: Viktoria.

Jag går in här flera gånger per dag för att se om det har skrivits nya inlägg. Jag försöker länka hit så mycket jag kan för det ni skriver här är så himla viktigt. Jag vill bara läsa mer och veta allt och hur ni har det idag. Jag blir så arg och ledsen, som många har kommenterat innan och som du själv skriver - så här får det fan inte gå till! Jag förstår att jobba inom socialen inte är det lättaste, men ska ha svart på vitt och bevis på vad som hänt/sker i familjer innan man agerar. Det ska vara svårt att bli rekryterad till ett sådant här jobb, det ska inte räcka med en utbildning för det som har hänt med er familj kan inte ens mina fulaste ord att beskriva. Jag är mammaledig med en liten på 9månader för tillfället som precis börjat krypa/klättra och fara överallt, hon slår sig ju mest hela tiden. Jag försöker vara cool med det, det är ju naturligt att det sker men varje gång och hon gör sig illa och jag är där och tröstar har jag nu alltid denna blogg i bakhuvudet, "nu kanske soc tar henne ifrån mig också". Det kanske låter konstigt men med din text verkar det i princip så lätt. Förstå mig rätt. Det här blev den längsta kommentaren jag någonsin kommer skriva. Det tråkiga att bedriva en blogg är dem tråkiga kommentarena. Stå på er. Jag önskar er all lycka. Jag önskar jag kunde göra mer. Kramar.

2011-06-09 @ 01:10:48
Postat av: Heidi

detta e så hjärtskärande, jag har läst alla dina inlägg och tårarna rinner, jag kan inte förstå att man här i norden kan behandla en familj på dethär sättet. Själv bor jag i Finland, och har ingen erfarenhet av socialen i sverige, men nog blir jag ledsen över hur det kan gå till! Jag har en dotter på 3,5 år och skulle nåt liknande hända henne som hänt Ella så vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Ni e såå modiga och duktiga som står på er mot allt detta, onödiga kommentarer ska ni inte låta komma ivägen. Det e synd att det finns personer som inte verkar förstå vad samhället och kommunen sjort mot er, och jag hoppa verkligen att det i dessa personer inte ligger en X gömd!!!

2011-06-09 @ 09:18:01
Postat av: Emma

Jag läser och läser, men kan ändå inte förstå. Hur kan man tillåta något sådant ske? Hur kan man förstöra så? Jag har själv DÅLIGA, riktigt DÅLIGA erfarenheter av socialen men från en annan kommun. Då mina föräldrar skulle skiljas. Jag var då 18 och min yngsta syster 11. Då beslutade socialen att varken mamma eller pappa skulle bo i huset, vi skulle bo SJÄLVA för de utgjorde en fara för oss. Suck! Jag hoppas verkligen att ni kan gå vidare och att någon får upp ögonen för er händelse. Min lilla flicka är 2,5månad och jag kan bara tänka mig hur det var för er när ni förlorade era barn! TRAGIK! All lycka och välmod till er! Styrkekramar

2011-06-09 @ 10:16:06
URL: http://ammemmsan.blogg.se/
Postat av: Caroline

Hm.. Jag förstår inte riktigt att någon (även om de själva jobbar eller studerar till detta yrka) kan säga att si och så går det alltid till, och si och så gör dom aldrig, som t.ex. att dom aldrig går in för att splittra en familj o.s.v. Det är ju MÄNNISKOR som jobbar på socialstyrelsen. Som ÄR socialstyrelsen. Naturligtvis finns det människor som har hamnat på helt fel arbetsplats... Uppenbarligen! Så vem kan säga att sånt aldrig händer, och att det aldrig begås fel?

2011-06-09 @ 10:36:45
URL: http://carro1985.blogspot.com
Postat av: Hanna

Jag saknar ord....fruktansvärt det ni gått igenom!!!

Din blogg måste ju bli en bok helt klart, läser bara verklighetsbaserade böcker o detta är min bok nu!!!! Har länkat din blogg via facebook då jag vill alla ska läsa er hemska berättelse.



Många kramar

2011-06-09 @ 10:42:35
Postat av: heidi i

finner inga ord,ja bara gråter mig igenom de ja läser,hur kan någon behandla en familj sådär??Kommer att följa bloggen inn i det sista!!Har också tre barn o ingenting i hela världen är viktigare änn mina barn.Styrkekramar dit,o trevlig fortsättning på sommaren!!!

2011-06-09 @ 11:36:36
Postat av: Magnus

Hej. Detta är fan ngt av det värsta jag hört. Vilka fullständigt inkompetenta idioter. Detta måste bara uppmärksammas i media. Varelser (för det kan fan inte vara människor) som bara kan följa paragrafer och saknar känsla för andra människor ska inte kunna ha såna här jobb. Socialtjänsten är ju heller inte det enda råttboet. Hoppas verkligen att det sker ngn slags upprättelse, även om det inte kan läka "såren".

2011-06-09 @ 12:53:48
Postat av: Madeleine

Hej på er era kämpar!

Jag har för ett par dagar sedan hittat hit och läst som en tok, genom hela din blogg och jag tror jag fick stanna upp varannan rad för att torka bort mina tårar.

De så kallade "människor" som lagt sådana kommentarer är ni inte värda att behöva läsa efter allt ni genomgått. Det ni är värda är folk som bryr sig och har ett hjärta.

Jag som mamma har verkligen tänkt om på dessa dagar när jag kan vara grinig och irriterad på barnen att dessa dagar får jag helt enkelt lägga inom mig. Ni har verkligen fått mig att tänka annorlunda Tack för att ni delar med er. En trogen läsare!

Många styrke kramar till hela familjen.

2011-06-09 @ 13:10:22
Postat av: Emelie

Hej.

Det är med tårar i ögonen jag läser vad som hänt er. Jag tycker du är modig som skriver och berättar vad ni råkat ut för. Med två barn i precis samma ålder som era tre så känns det ledsamt, tungt och oförståeligt. Jag anser att barn har stort behov av att deras föräldrar mår bra. Jag tycker det borde vara självklart att försöka se till att alla mår bra, stora som små, under dessa omständigheter.



Sänder mina varmaste tankar till er.



2011-06-09 @ 14:59:41
Postat av: Anna

Har läst genom din blogg för början till slut, f.. vad dåligt man mår. Jag fattar inte att det kan gå till så här i Sverige. Tänker på er och ger en styrkekramar i massor!

/Anna

2011-06-09 @ 15:34:15
Postat av: Jennie

Jag läser och kollar om de kommit nya inlägg hela tiden.. det är så gripnade läsning, tårarna rinner och man fattar inte att de e sant!

Kan inte förstå varför man kommenterar om man bara har såna dumma saker att säga

de märker väl vilket lidande ni gått igenom och fortfarnade har ärr av... usch

Lider med er!

kram från ännu en trogen läsare

2011-06-09 @ 15:55:18
Postat av: Tinna

Hittade hit genom länk ifrån en annan blogg och har läst hela på en gång...vissa rader kunde jag inte alls läsa då ögonen fylldes utav tårar. Tycker mig känna igen historien ifrån tidningen... Som du skriver här så har du varit i kontakt med media och redan då tänkte jag...stackars familj, om det nu är om er jag läste. Hoppas verkligen att ni fortfarande har kraft att kämpa vidare.

Styrkekramar

2011-06-09 @ 17:39:49
Postat av: karro

hej!



det känns nästan lite surealistiskt att läsa om detta ur en förälders perspektiv. blev själv utsatt för socialens hårda grepp. då min lärare anmält till dom. visst fanns det viss befogenhet till att jag blev jourhemsplacerad. men faktumet att dom aldrig sa något till mig, utan skickade 2 poliser för att hämta mig ur mitt klassrum var otroligt skärrande.



sen att socialtanten som hade hand om mitt fall verkar lida av svåra problem med att tala sanning, är också jobbigt. att veta att det än idag står att jag blev såld av mina föräldrar osv. stör mig otroligt då detta aldrig hänt. ändå fick jag stämpelt som prostituerad av socialen. trots att jag flera ggr sa emot, och sa att det inte stämde. och då valde DOM att inte tro på MIG, som va "offret"....

2011-06-09 @ 18:29:18
Postat av: Anna

Socialen borde skämmas. Hur många barn har inte farit illa i Sverige och socialen har inte ingripit? Barn har fått sätta livet till. Det fins många fall i Sverige där socialen har fått in anmälningar på barn som far illa, misshandel, incest mm, men socialen har inte gjort ett smack. Är denna socialarbetaren möjligen en av dom som har misslyckats tidigare ? Som försöker "rätta" till sina tidigare misstag genom att attackera er??? Detta är skandal, hoppas hon läser din blogg...

2011-06-09 @ 21:14:53
Postat av: lillan

Förfärad över innehållet. Tycker dock att det är bra med frågor eftersom det belyser andra sidan. Socialtjänsten agerar väl inte själv utan läkarstöd. Det måste vara en hårfin gräns om att avvakta om ett bran blir misshandlad eller inte. Om ni inte var oskyldiga och inget gjordes, vad hade hänt med barnen? Jag kan förstå att all befogad misstanke leder till att man tar barn ifrån en skadad miljö. Barn kan inte föra någon talan och att någon står på deras sida är inte mer än rätt.

2011-06-10 @ 00:07:27
Postat av: E

Beklagar vad som hänt!

2011-06-10 @ 00:08:39
Postat av: Carina ( Cina ) Jonasson

Hej på er.Först när jag läser om de som är kritiska så blir jag så jädrans arg. Dem är ju inte kloka som inte kan göra annat än lida med er.Men sen tänker jag efter,det kanske är bra..för iomed ditt svar så ruskas dem ju om rejält o kan förhoppningsvis bli bättre människor så att inte fler riskerar att möta mindre lämpade personer. Visst fattar vi alla, och det säger ju du med..att det måste va ett svårt jobb dom har.Men deras viktigaste jobb måste ju vara FAMILJEN..att den ska må bra ..därför måste både barn o föräldrar tas om hand på bästa sätt..tills dem vet va dem pratar om.För att bli så psykiskt misshandlade som ni blev är omänskligt...det måste finnas bättre sätt annars är det sjukt.Kram på er alla.

2011-06-10 @ 07:59:06
Postat av: Lena

Man blir så f-bannad när man läser din blogg ändå kollar jag flera gånger per dag om du har uppdaterat den. Att det fungerar på detta sätt i sverige trodde man inte. Men vissa som jobbar med detta vill ju verkligen visa att det är deras ord som gäller. Att de förstör för en hel familj fattar de inte. Vet att där jag bor i sverige så fungerar det ungefär lika, Det är nästan så man kan tro att de får bonus för ju fler familjer de förstör för. Stå på er få socialtjänsten att erkänna att de har gjort fel,

Jag kommer att följa er ända till slutet av denna historia jag det låter som en historia skillnaden är att detta är verkligheten i vårat sverige

Många kramar till er

2011-06-10 @ 08:15:22
Postat av: Lotta

Jag fortsätter att läsa, förfasas och sprida er historia vidare! Det borde vi alla göra. Vi jobbar även på i bakgrunden...



Och ett litet tips, shift+enter och det borde bli mellanrum. Eller om du har mac, ctrl+shift+enter ;)



KRAM och ha en fin helg

2011-06-10 @ 11:35:27
URL: http://lottasworld.blogg.se/
Postat av: Sara-Sofia

Det som hänt er är så fruktansvärt, tårarna bara rinner. De har tagit så många veckor av era små underbara bebisars liv ifrån er då det händer så mycket. Utveckling som ni aldrig kan få tillbaka! De små korgarna var urvuxna när ni fick hem barnen igen vilket är så symboliskt för vad ni har missat. Ni borde få en jättekompensation från kommunen för att kunna vara mer hemma med era barn nu och kunna bygga upp anknytning och en trygghet igen. Jag tänker även på stackars lilla Ella som tvingas vara ifrån sina föräldrar så länge...hon kommer ju att minnas det till skillnad från sina syskon. Jag lider verkligen med er för själv vill jag inte ens vara utan mina barn i några dagar för att åka på semester med maken. Fy, för att leva i sådan ovisshet som ni har gjort. Även jag vill att denna X ska hängas ut och tycker gott du kan skriva hennes namn. Det är kanske er enda möjlighet att "hämnas". Det verkar ju svårt att få uppmärksamhet från media och kommunen är väl säkert inte intresserad av att nysta i detta. Kanske kan vi som läser din blogg på något sätt länka vidare till Aftonbladet eller nåt liknande. De kanske tar upp er historia om de blir "bombade" av meddelanden från dina läsare?

Kram på er och hoppas att ni kan bli en riktigt lycklig familj igen.

2011-06-10 @ 14:49:37
URL: http://brunnsbergsfamiljedagbok.blogg.se/
Postat av: Lotta

Jag fortsätter att läsa, förfasas och sprida er historia vidare! Det borde vi alla göra. Vi jobbar även på i bakgrunden...



Och ett litet tips, shift+enter och det borde bli mellanrum. Eller om du har mac, ctrl+shift+enter ;)



KRAM och ha en fin helg

2011-06-10 @ 16:45:46
URL: http://lottasworld.blogg.se/
Postat av: mrsjanuary

Ibland undrar jag om en del människor är gjorda av sten...

2011-06-10 @ 20:15:30
URL: http://www.mrsjanuary.blogspot.com
Postat av: China

Hej Malin.

Vi brukar hälsa på varandra och vet vilka vi är lite grand och när det slog mig att jag vet så väl vem du är fast jag inte träffat dig på flera år känns det som så smög sig din berättelse helt nära inpå och blev ändå verkligare.

Det du berättar berör.

Jag har suttit här framför skärmen med svid i hjärtat och tårar i ögonen, att slitas från sina barn måste vara fysiskt överjävligt och psykiskt kaos!

Jag tycker att du har ett fantastiskt bra och beskrivande språk i din blogg, att kunna förmedla allt detta tunga komplicerade jobbiga är ju inte alla som klarar av.

Har du tankar på att läsa skrivande svenska, utveckla ditt skrivande, få denna bloggen att bli en bok och kanske komplettera ditt frisörande med författarskap?

Att bli ifrågasatt är ju otroligt provocerande men oundvikligt i en blogg, hoppas du kan landa i en känsla att alla inte har samma insikter en del har inte mognaden att se hela bilden eller bara " lyssna", kanske kan provokationen vara stimulerande för att sätta igång mer lust att skriva och få ut berättelsen och sanningen? När man blir ifrågasatt studsar det ju genast tillbaka att man vet i hjärteroten vad som är sanningen och vill få ut den.

Det viktiga är ju att du/ ni får ut eran historia, för er skull, för att saker ska kunna förbättras för andra som hamnar i samma spindelnät av strid och bittra orättvisor.

Jag vet att ni är tillsammans nu alla fem och det värmer.

Kände att jag ville förmedla dig att det kommer positivt tillbaka till dig, fortsätt skriva för det är du bra på!

Kram China

2011-06-10 @ 22:57:52
Postat av: Linnea

Hej! jag läser din blogg ofta och tycker oxå att du skriver underbart rakt in i ens hjärta. Det är ett fruktansvärt trauma som berör oss alla som vågar läsa och ta in vad som faktiskt har skett i eran familj. Det kommer att ta tid att läka från detta Malin, men det kommer du/ni att göra och genom modet att våga öppna sitt hjärta och skriva om det svåra och jobbiga är en bra bit på väg. Du har redan vunnit mycket där! Tack för din styrka att berätta, förstår att varje gång du skriver genomlever du upplevelserna och smärtan ännu en gång. Men det du skriver blir konkret och kan vara lättare att bearbeta... Jag hoppas på upprättelse och läkedom för hela eran familj... Kram och pepp!!!! Linnea

2011-06-11 @ 09:20:25
URL: http://enstundilivet.blogg.se/
Postat av: Jeanette

Detta är andra fallet på kort tid som jag hör talas om där socialen agerat såväl korkat som felaktigt... det gör mig ont att höra om er och jag fortsätter följa bloggen. Hoppas också att ni får/fått NÅGON form av upprättelse eller att i alla fall barnen tilldömts någon form av skadestånd eller liknande... det löser ingenting men kanske kan det ändå kännas lite som ett erkännande att de behandlats fel! Önskar er ett fortsatt gott liv och hoppas att tiden kan läka de värsta såren även om ärren alltid kommer att finnas kvar!

2011-06-17 @ 13:23:27
Postat av: caroline

Det skulle inte göra något om du delade upp inläggen i stycken. Kan låta som en löjlig detalj i detta sammanhang, men om du vill att din berättelse skall spridas så effektivt som möjligt vore det jättebra om det var lite mer lättläst... Särskilt om man är en småbarnsförälder som läser som ofta blir avbruten...

2011-06-23 @ 13:46:20
Postat av: johanna :)

Jag är bara 13 år så det är mycket jag inte förstår men jag blir ändå så himla arg när jag läser det här!



Ni var en fara för era barn ibland enligt dom. Men OM ni var en fara (vilket ni inte var) då? Vad skulle hänt då? Om ni åkte i bilen och ni var en fara för ert barn, hur kunde dom då tillåta att ni var med henne ensamma?!! Idiotiskt.



Blir så himla arg när jag läser det här. har inte läst klart hela din berättelse utan bara kommit hit ännu så nu ska jag forsätta läsa!

2011-06-25 @ 16:27:51
URL: http://rosafluffmoln.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0