treunderverk

Ett år har gått och mer än det , sedan våra barn kom hem.
Det har gått en hel höst och nästan en vinter sedan jag senast skrev.

Jag valde att helt ta avstånd från allt detta , då musten helt gick ur mig efter mötet i riksdagen.
Jag fokuserade på min familj , på vårt hus och boende och på att få leva ett normalt småbarnsliv.
Det har varit nödvändigt och nyttigt för mig att ta ett break.

Vi bor kvar i vårt hus och det har med tiden blivit lättare för mig att trivas och vilja stanna kvar här.
Vi tittade på andra hus , vi lade bud men det gick liksom inte vägen, det var väl inte meningen att vi skulle flytta.
Vi fick därefter dagisplatser till Olle och Alva precis då vi önskade , det bara klaffade och jag lärde mig att försonas med allt det negativa som satt i våra väggar. Nu känns det inte riktigt så hemskt längre .
Ett år har gått och det är det första året som är jobbigast att gå igenom efter en tragedi. Från och med nu så relaterar vi inte längre till det hemska som hände för ett år sedan, för nu finns det ljusa och glada minnen att tänka och minnas tillbaka till.
Det svarta , mörka avgrundshålet har börjat att fyllas igen.

Jag kommer att berätta lite om vad som har hänt de senaste månaderna, och det börjar med vårt möte med kommunchefen Fredrik Geijer som jag krävde då jag tyckte att det var angeläget för honom att få veta hur människor anställda av kommunen hade agerat och betett sig mot oss. Det tyckte inte Geijer, utan avböjde ett möte med oss , där han genom sin sekreterare lät meddela att det inte låg på hans bord.
Jag blev fruktansvärt besviken , och ledsen då jag tyckte att Halmstad kommun stängde dörrar i ansiktet på oss.
Efter allt vi tvingats gå igenom, och efter allt som kommit fram så fanns det ändå ingen som behandlade oss väl och med respekt , utan de fortsatte att trycka ner oss .
Det var även detta som gjorde att jag ville flytta, och flytta i från Halmstad kommun som svek oss så.

Efter det beskedet tog jag kontakt med socialnämndens ordf Mikaela Waltersson (m).
Hon var villig att träffa oss för ett möte.
I samma veva så skickade jag ett mejl till Geijer där jag skrev vad jag ansåg om att han nekade oss ett möte.
En kort stund efter det , ringde hans sekreterare och nu var han intresserad av att träffa oss.

Så vad vi hade då var ett möte först med Mikaela Waltersson , och sedan ett möte till med Fredrik Geijer.

Vårt syfte med dessa möten var att få dem  att förstå vad de hade ställt till med, hur vi känslomässigt och psykiskt hade blivit skadade utav deras och handläggares agerande. Vad konsekvenserna blev för en helt vanlig småbarnsfamilj och hur fruktansvärt lätt det är att hamna i en sådan här situation , om man råkar få en olämplig och inkompetent handläggare.
Hur illa de hade skött allt gällande Ella, att de Halmstad kommun och socialförvaltning samt socialnämnd hade utfört en , i vårt tycke medveten psykisk misshandel på ett litet barn som då var 3 nästan 4 år.
Vi undrade också vad som hände med denna och de handläggare som bar ansvaret för vårt öde , om de verkligen var lämpligt att de jobbade kvar, då det dessutom pågick en granskning och utredning av socialstyrelsen ?
Vi fick till svar av Mikaela att de jobbar kvar, men att hon är den förste att agera om socialstyrelsen anser att de gjort något fel. Jag blev illamående av tanken att denna människa just i det ögonblicket kunde sitta och fördärva andra människors liv och missbruka sin makt.

Mikaela lyssnade på vad vi hade att säga, men sa att de inte tänkte göra något innan socialstyrelsen var klar med sin granskning. Vi bad om en offentlig ursäkt för hur vi hade blivit bemötta, behandlade och felaktigt anklagade.
Men det var inte snack om någon ursäkt förrän granskningen var klar , och hela tiden denna tillbaka lutan på socialstyrelsen ...... Jag menade på att de hade väl själva som kommun ett moraliskt ansvar, en medmänsklighet och empati för sina medborgare. Att när man gjort fel, då ber man om förlåtelse.

Halmstad kommun är en kommun med dess styrande så full av prestige och ovilja till att se, och ta till sig kritik, utan skyller hellre i från sig och försvarar sig.
Det värsta var nog ändå vårt möte som sedan kom med kommunchefen Fredrik Geijer.

Hallandsposten och Tv 4 halland ville vara med och skriva samt sända detta, då vi hade en kravlista med oss om ekonomisk ersättning för vad vi förlorat rent ekonomiskt på denna tragedi.
Vi ville först och främst ha tillbaka allt det som vi tvingats låna från släkten för att endast kunna överleva dessa månader, så att vi kan betala av våra skulder och bli fria . Det andra som vi ansåg vara lika viktigt var skadestånd för Ella, för hur de har agerat gentemot henne. Plåster på såren pengar om hon en dag behöver dessa för att kunna anlita privata terapeuter för sitt välmående. Hon ska inte då behöva ställas i en situation att inte få hjälp för att hon inte har råd att betala för att reparera den skada som kommunen har orsakat henne. Även om hon inte kommer att behöva dem, så är det pengar som hon ska ha för den kränkning och det övergrepp hon utsattes för utav socialförvaltningen.

Vi hade spaltat upp en lista för vad vi tyckte det var värt.

Fredrik Geijer tog emot oss, vi satt en timme på ett enskilt möte , han lyssnade och kunde bara beklaga.
Han lät oss även förstå att det inte var han som bar ansvaret för detta, som sagt det låg inte på hans bord.

40 min in i mötet så i frågasätter han ändå vår skuld , då han menar på att han inte kan veta om vi är oskyldiga eller inte.....
Jag tror inte det är sant, och ifrågasätter hur han kan sitta och säga så ?
Han påstår då att det är omöjligt för honom att sätta sig in i ett enskilt ärende.
Jag menar på om han inte har hängt med om vad som hänt, han måste väl ha läst om oss i Hallandsposten ? Hört talas om vårt fall ? Nej, han påstår att han inte vet någonting .
Inte ens de grundläggande uppgifterna om att :

1. Vi är friade i rätt
2. Polisen har lagt ner allt om oss, då vi aldrig varit misstänkta för brott
3. Socialnämnden har själva dragit tillbaka sin överklagan till kammarrätten

Detta visste han inte heller., påstod han.
Har du inte läst Hallandsposten undrar jag ?
Han svarar att han inte använder sig av HP som ett sanningsforum.

Jag säger då att dessa 3 grundläggande uppgifterna kunde han ha tagit reda på inför vårt möte.
Det är inget som en journalist ljuger om i skrift, utan ren fakta.

Det är beklagligt att en chef för vår kommun kommer och tar emot människor som varit så utsatta
utan att vara påläst och informerad om vilka han skulle träffa.
Det är ytterliggare en kränkning mot oss och mycket respektlöst och nonchalant.

Fredrik Geijer är chef över Halmstad kommun och är tvungen att vara uppdaterad över allt som händer och
har med kommunen att göra. Detta visste han mycket väl , men det var väl enklare för honom att ljuga oss rakt upp i ansiktet.

Vi lämnar över vår kravlista och han låter oss förstå att om socialstyrelsen inte har några synpunkter på deras agerande så gäller inte den listan längre.

Vi tackar för mötet och går ut och möter upp Tv 4 halland för en intervju.